Eslövs Schackklubb

[ innehåll ] [ navigeringslänkar ]

Detta dokument är under ständig utveckling. Sidan är ursprungligen tänk att vara en snabbreferens för ESKs webmaster men kan ha intresse även för andra personer som uppdaterar webbplatser. Har du några kommentarer eller intressanta länkar är du välkommen att höra av dig.

Ett motsvarande dokument som detta men mer utförligt kan du hitta på Webbutveckling med standarder - Rekommendationer och goda råd.

Att underhålla, upphandla eller skapa en webbplats

När det gäller att upphandla tekniska webbtjänster gäller det att vara väldigt klar över vad man som beställare bör specificera.

Här följer en enkel översikt över vad man kan och bör beakta.

HTML eller XHTML för dokumentens struktur

W3 (W3C, World Wide Web Consortium) som utger standarder och rekommendationer, kan ge dig fler råd och rekommendationer. Nya dokument bör man skriva i HTML 4.01, XHTML 1.0 eller XHTML 1.1.

Vilket man väljer av HTML eller XHTML spelar egentligen ingen större roll. Båda varianterna har olika för- och nackdelar. Man ska se till att se till att själva kodningen av sidorna sker efter någon av de senare standarder och rekommendationer som finns:

  • ISO/IEC 15445:2000, "ISO-HTML" som är mycket sällsynt i praktiken, "ISO-HTML" är en delmängd av W3 HTML 4.01 (Strict)
  • HTML 4.0 som är föråldrad, använd HTML 4.01 istället
  • HTML 4.01 som finns i tre olika varianter (Strict, Transitional och Frameset)
  • XHTML 1.0 som finns i tre olika varianter (Strict, Transitional och Frameset)
  • XHTML 1.1

XHTML 2.0 är under utarbetande och förväntas bli mycket avvikande från äldre XHTML-versioner, bland annat räknar man med att bakåtkompatibiliteten bryts.

W3 har beslutat att utveckla och modernisera HTML 4 och XHTML 1. Ett första utvecklingsförslag för en ny version, HTML 5, utkom i januari 2008.

Bäst generell läsbarhet för webbdokument (webbläsare, mobiler, PDA, sökmotorer etc.) torde man i dagsläget ha om man håller sig till giltig HTML 4.01 skickad som "text/html" (se MIME-typ).

Felaktigt kodade dokument

Det är ett mycket vanligt fenomen inom IT-världen att även personer som uppger sig vara "professionella webbutvecklare" inte vet vad HTML/XHTML egentligen är och ännu mindre klarar av att kunna producera korrekt skrivna HTML/XHTML-dokument.

På engelska brukar man säga att felaktigt kodade dokument innehåller "tag soup".

Enligt en genomförd dansk undersökning om danska webbsidors kvalitet anges som slutsats att Den sørgelige konklusion må være, at flertallet af folk der laver websider er inkompetente, og ikke har forstået HTML.

En annan undersökning kommer fram till 97% of websites still inaccessible.

Det ser tyvärr likadant ut vad gäller svenska webbsidor och webbplatser.

Unfortunately the majority of all web designers are simply not interested in or capable of creating high quality work as long as they can produce junk and still get paid.

CSS för dokumentens utseende

CSS, Cascading Style Sheets eller på svenska stilmallar använder man för att ange hur HTML-dokument ska få ett mer utarbetat utseende. Man kan också påverka hur dokumenten ska se ut vid utskrift, höras vid talsyntes eller t.ex. representeras på vissa typer av mobiltelefoner och handdatorer.

Avancerat utformade dokument med CSS fungerar tyvärr oftast endast bra i några få moderna grafiska webbläsare. Man gör ibland som så att man känner av vilken typ av webbläsningsutrustning som används och anpassar vilken slags CSS-kod som sänds ut till den aktuella läsaren. Detta kallas browser sniffing och används också för att få reda på andra egenskaper hos webbläsaren. Det finns också olika former av "browser hacks" (se Centricle-filters eller Incutio-CSShacks) för att gömma eller korrigera CSS-kod för olika webbläsare.

I moderna grafiska webbläsare (utom Internet Explorer) kan man byta mellan olika stilmallar för att förändra sidornas utseende. Man kan också skriva en egen stilmall för den egna webbläsaren som permanent anger vilken textstorlek man vill ha, om man vill ta bort bilder, ändra kontraster, ha en egen bakgrundsbild, hur utskrifter ska se ut osv.

Det är alltid användaren som i slutändan bestämmer om stilmallar ska användas eller ej. Det finns alltså ingenting som säger att webbsidor "ska se ut på ett vissa sätt" eller "visas exakt likadant" i olika webbläsare. Det kommer alltid att finnas skillnader eftersom användare använder olika webbläsare, operativsystem, skärmstorlekar, skärmupplösningar, fönsterstorlekar, färgkalibrering, drivrutiner och textstorlekar.

Teckenkodning

För alla HTML/XHTML dokument ska man se till att de har en korrekt teckenkodning som skickas med till webbläsaren. Då vet webbläsaren hur den ska presentera olika tecken rätt (t.ex. hur svenska å, ä och ö ska skrivas). Ofta (för västeuropeiska språk) har man ofta använt en teckenkodning som heter ISO-8859-1 (eller i praktiken en felaktig teckenkodning eller ibland "ingen alls").

För nyskrivna dokument bör man använda Unicode, då i form av UTF-8. Då undviker man The ISO 8859 Alphabet Soup och tecken som "€" (Euro) kommer att presenteras korrekt i nyare webbläsare.

För att konvertera text i olika språk till UTF-8 kan du använda pinyin.info eller Unicode Code Converter.

Korrekt MIME-typ

MIME-typ anges i Content-Type-fältet i HTTP-huvudet, som talar om vilket dataformat som används när man skickar filer. Denna information uttrycks med hjälp av en fördefinierad MIME-typ. Det är MIME-typen som informerar webbläsaren om hur filen ska behandlas, inte filtypen (.txt, .jpg, .htm osv.) - även här fungerar alla versioner av Internet Explorer felaktigt.

För HTML dokument är det "text/html" som gäller, för XHTML 1.0 kan man välja MIME-type, med början för XHTML 1.1 gäller att man egentligen endast bör använda "application/xhtml+xml".

Det är värt att notera att dagens mest använda webbläsare Internet Explorer från Microsoft inte fungerar med dokument som skickas som "application/xhtml+xml".

Det som gäller är:

“’application/xhtml+xml’ SHOULD be used for XHTML Family documents, and the use of ‘text/html’ SHOULD be limited to HTML-compatible XHTML 1.0 documents. ‘application/xml’ and ‘text/xml’ MAY also be used, but whenever appropriate, ‘application/xhtml+xml’ SHOULD be used rather than those generic XML media types.”

Detta betyder att man bör skicka XHTML 1.0 dokument som application/xhtml+xml men att man också får skicka dem som text/html. XHTML 1.1 skiljer sig på det sättet att man inte bör skicka dokumenten som text/html. Det enda som man inte får göra är att skicka HTML 4 dokument i någon XML form. Se RFC 2119 som tolkar betydelsen av ord som "should", "must" etc.

Observera att det är stor skillnad i vissa fall för t.ex. Javascript-tillämpningar om man skickar dokument som text/html eller application/xhtml+xml. Den som vill experimentera kan använda Firefox med tilläggsprogrammet Force Content-Type. Överraskningar garanteras!

Det är bra att känna till att när MIME-typen application/xhtml+xml används kommer vissa webbläsare, till exempel Mozilla eller Opera, att vägra visa dokument som innehåller felaktig XHTML. Det finns en dokumentvalidering där du kan välja mellan "text/html" och "application/xhtml+xml".

För CSS-filer är det "text/css" som gäller.

Läs mer på TechNote - MIME Types och Serving up XHTML with the correct MIME type, Properly Configuring Server MIME Types.

Webbläsare

Det finns ett antal grafiska webbläsare varav den mest kända heter Internet Explorer och är integrerad i operativsystemet Windows. Ett vanligt fel är att många webbplatser endast är "avsedda att läsas" eller endast fungerar med Internet Explorer. Ibland "rekommenderas" också en viss skärmupplösning. Ren okunnighet ligger ofta bakom sådana "rekommendationer".

Webbsidor (HTML/XHTML-dokument) är avsedda att läsas av många olika typer av läsare som mobiltelefoner, text-webbläsare (varvid grafik och grafikbaserad information skalas bort), text-till-tal läsare för synskadade m.m. Återigen - det finns alltså ingenting som säger att webbsidor "ska se ut på ett vissa sätt".

En välskriven webbsida kan läsas av i stort sett vad som helst (även av andra program, framför allt av sökmotorer) och man ska alltid enkelt kunna komma åt själva informationen på sidan.

I en del moderna webbläsare kan man också blockera oönskad reklam (fördelaktigt för modemanvändare), se t.ex. Adblock, Adblock Plus och Flashblock för Mozillabaserade webbläsare. För Windowsbaserade webbläsare finns AdScraper.

Tillgänglighet

Beroende på hur man läser HTML/XHTML-filer så representeras de olika med olika läsutrustning. Därför gäller det redan vid kodningen att man bör följa en del olika rekommendationer för att göra dokumenten så tillgängliga och lättavkodade som möjligt. En del av dessa åtgärdet specificeras redan i HTML-dokumentationen, annat finns att läsa t.ex. på Hjälpmedelsinstitutet eller Web Accessibility Initiative - web för alla.

Några webbläsare för synskadade personer är JAWS for Windows och Window-Eyes for Professionals.

JavaScript, Java, PDF, Flash osv.

Det finns olika tekniker som ibland kan vara bra som komplement till ren HTML- och CSS-kodning. Just det, komplement. Ingen av dessa lösningar kan man egentligen som författare kräva att alla användare ska ha installerade i sin dator, webbläsare eller mobiltelefon. Några vanliga exempel:

  • Javascript är ett enkelt programspråk (scriptspråk) som man kan använda för enklare saker som kontrollera ifyllda formulär och enkla beräkningar. Om Javascript ska kunna användas eller inte bestämmer användaren i sin webbläsare. Det finns en ECMA-standariserad form av "Javascript" som man bör hålla sig till. Man kan även påverka webbsidors utseende och funktion med Javascript, kontrollera data i inmatade fält m.m. Det finns även andra scriptspråk, t.ex. har senare versioner av Microsofts webbläsare Internet Explorer stöd för Visual Basic Script. Användande av bl.a. Javascript för att modifiera innehållet på moderna, användardrivna webbplatser sker med vad som kallas Web 2.0 teknik (dagens kanske bästa exempel är Netvibes). Javascript FAQ.
  • Java är ett programspråk som är mer avancerat och som utvecklats av Sun Microsystems. Om Java ska kunna användas eller inte bestämmer användaren i sin webbläsare. En lämplig version av webbläsare och av Java måste vara installerad i användarens dator. Identifiering med svenska BankID är t.ex. baserad på Java-teknik.
  • PDF är en metod utvecklad av Adobe Systems för att hantera dokument bl.a. så att de ska se likadana ut oberoende av var och hur de hanteras. PDF är speciellt lämpade för utskrift av formulär och dokument. PDF-filer kräver en speciell läsare som är gratis. Finns viktig information i PDF-format bör man också representerad denna information i lättläst form (HTML), se också PDF: Unfit for Human Consumption.
  • Flash är en teknik utvecklad av Macromedia (uppköpt av Adobe Systems) som också kräver en separat läsare. Flash-filer är ofta förknippade med tillgänglighetsproblem, kan vara obekväma att använda och svåra att uppdatera. Flashläsare finns inte heller till alla webbläsare och alla operativsystem (aktuell förteckning). Flash är ingen "standard" som en del personer hävdar, läs också artikeln Flash 99 % bad. Om du vill prova Flash kan du få lite hjälp i artikeln "Javascript Flash Player detection and embed script". Läs också Flash-only vs. AJAX sites.

Datahantering, "Content management system", Wiki

Datahantering sker ofta med hjälp av program som körs på servern, dvs. den dator där webbplatsen finns lagrad. När det gäller större bokningssystem, artikelhantering för tidningar, datorbanker, e-handelsplatser m.m. krävs det ofta stora programmeringsinsatser och stor ekonomisk insats för att få systemen i drift. Program går ofta att köpa av kommersiella företag. Läs mer om detta som ofta kallas "Content management system". Dessa system ger ofta längre svarstider och sämre teknisk kvalitet på de utskickade sidorna. Clas Ohlson och SAS är exempel på detta, SAS webbplats har dessutom haft grava tillgänglighetsproblem och man har tidigare endast kunnat boka resor om man använt Internet Explorer.

För t.ex. ha ett enkelt diskussionsforum finns gratisutvecklade programsystem som PHPBB eller Simple Machines Forum att tillgå (se en jämförelselista). På många billigare webbhotell får man dock ej installera denns sortens program då de kan medföra säkerhetsrisker.

Det finns också gratis programvara för Wiki-webbplatser, där användarna själva kan skriva och uppdatera innehållet. Man kan då också helt eller delvis spärra webbplatsen så att endast någon eller ett fåtal personer kan uppdatera innehållet. Fördelen med denna sortens programvara är att ändringar av webbsidor går snabbt och lätt att genomföra även för mindre vana användare.

Program för versionshantering innebär att tidigare versioner av en sida, dokument eller hela webbplatser kan återskapas, och ändringar gjorda i dessa tidigare versioner lätt kan spåras.

Webbplatsens egentliga innehåll

Detta är en fråga om tycke och smak helt beroende på vad man har att meddela sin omvärld.

Det finns en del saker att tänka på om man vill vara vänligt sinnad mot framtida besökare på sin webbplats.

  • Undvik stora bilder och ikoner som tar lång tid att ladda ner utan att de egentligen tillför besökaren någonting. En välskriven webbsida laddas ner snabbt även för modem-användare. Undvik bilder för navigering.
  • Det ska vara lätt att få överblick av vad som erbjuds på webbplatsen och lätt att navigera. En sökfunktion är uppskattad.
  • Bakgrundsmusik - avskräcker många besökare.
  • Ramar - ger ofta navigeringsproblem och bekymmer att referera till enstaka sidor.
  • Text med låg kontrast, konstiga färger och konstiga teckensnitt är svår och tröttsam att läsa.
  • En välskriven webbplats är ej beroende av Flash, Javascript, PDF eller andra program för att användaren ska få tillgång till viktig information.
  • Ett klart och koncist språk så att en normalbegåvad läsare lätt kan förstå webbplatsens budskap. Undvik talspråkliga former som "dom, mej, sej, medans, eran, våran, jämtemot", det ger oftast ett dåligt intryck så låt någon med bättre språkkänsla skriva texten. Vid tveksamheter kan Språkrådet hjälpa dig. De har även gett ut "Språkriktighetsboken 2005" som kan vara mycket läsvärd. Beroende på målgrupp kan det ibland vara lämpligt att ha en alternativ introduktionssida "på lätt svenska". Observera att det också kan finnas skillnader om man vänder sig till besökare från "hög- eller lågkontext kulturer".
  • Har jag råd att göra stavfel? Stavningskontroll online finns gratis, t.ex. Petnoga för svenska eller Orangoo Spell Check som klarar flera olika språk. Det finns också ett läsbarhetsindex, LIX som anger hur svårlästa texter är.
  • Information är färskvara. Se till att webbplatsen är uppdaterad och aktuell. Datera varje dokument så att läsare kan se hur gammalt det är, ange gärna när det senast ändrades. Använd internationellt datumformat enligt ISO 8601 eller i utskriven form som ej kan missförstås.
  • Att "låna" eller kopiera material från andra webbplatsen utan att ha tillstånd till detta brukar ofta inte se bra ut. Speciellt på kommersiella webbplatser är detta ett bra skäl att inte handla där - du vill väl inte göra affärer med tjuvar, eller hur? Däremot kan du få inspiration och idéer som du själv kan utveckla vidare.
  • Det ska klart framgå vem som ligger bakom webbplatsen samt hur man enkelt kan kontakta innehavaren (e-mail, telefon, telefax, besöksadress). Anonymitet förknippas ofta med oärlighet och låg trovärdighet. Många personer är också rädda för beställa tjänster eller varor via internet. Man ska också enkelt kunna kontakta "webmaster" om man har tekniska problem med webbplatsen.
  • Ha en klar och publicerad policy angående de uppgifter som dina besökare lämnar när de besöker din webbplats (uppgifter i serverloggen) eller när man kontaktar dig (och lämnar ut privata uppgifter som namn, adress, telefon, e-mailadresser osv).

Det största arbetet med en webbplats börjar i samma ögonblick som den lanseras. Att underhålla webbplatsen, följa upp hur den används och att tillföra efterfrågat material är ett gediget och tidskrävande arbete.

Program för att skriva HTML/XHTML-dokument

Det finns många olika program för detta, de allra flesta har det gemensamt att de producerar felaktig kod, så kallad "tag soup".

Några gratisprogram för den som vill ha full kontroll över vad man egentligen gör och lära sig HTML och XHTML från grunden är:

Tidy är ett litet gratisprogram som detekterar fel och kan rätta många HTML/XHTML-dokument. Tidy finns också som gratis onlinetjänst.

Program för att skriva och ändra CSS-filer

Det finns en del kommersiellt tillgängliga program som TopStyle eller Rapid CSS Editor. Prova gratisprogrammen CSSED eller CSS Spy.

Det finns några webbplatser som tillhandahåller online CSS editering, t.ex. onlineCSSEditor och CSS Editor.

För att reducera filstorlek och kontrollera giltigheten av CSSfiler kan man använda CSSTidy (gratisprogram) eller onlinetjänsterna CleanCSS, CSS Compressor och CSS Cascading Style Sheet Optimiser.

Foto- och bildbehandling

Marknadsledande program för rastergrafik ("vanlig bild och fotobehandling") är Adobe Photoshop som är ganska dyrt i inköp. Som en gratis webbtjänst finns Adobe Photoshop Express med 2Gb gratis lagringsutrymme för registrerade användare.

Billigare och lika bra för de flesta användningsområden är Paintshop. Många andra program finns på marknaden. Utmärkta gratisalternativ är ImageMagick (kan användas med Command Line Tools för att konvertera många filer samtidigt), Paint.NET, PhotoFiltre, och GIMP. Online Image Editors Compared.

För vektorgrafik, prova InkScape eller OpenOffice Draw (båda är gratisprogram). Kommersiella alternativ är Adobe Illustrator eller CorelDraw.

Det finns också gratis online-tjänster som man kan använda för enklare foto- och bildbehandling. Se t.ex. fotoflexer, wiredness, webbild, myimager.com, pixlr, pix-en-ate, resizr eller vicimager. Konvertering online från bitmap till vektorgrafik finns t.ex på VectorMagic.

Några moderna webbläsare har börjat använda "Color Management" och använder inbäddade ICC-profiler i bilder för att få bilderna att (ungefär) se likadana ut var man än ser eller skriver ut dem. Safari 2+ har detta som normalläge, det måste sättas på manuellt i Firefox 3. Se vad din webbläsare presterar på sidan Is your system ICC Version 4 ready?. Mer information finns på How to Use Photoshop Color Profiles for Web Images.

Filöverföringsprogram

Normalt skriver man sin webbplats på sin egen dator. Man kan redan från början med fördel strukturera innehållet så att CSS, dokument, bilder får egna kataloger (speciellt om man räknar med att webbplatsen ska innehålla mycket material framöver). Därefter laddar man upp filerna till en webbserver med hjälp av ett filöverföringsprogram, FTP-program. Man ska ange rätt inloggningsuppgifter och rätt katalogadress både på servern och den egna datorn.

Några av de många filöverföringsprogram som finns är:

Ska man bara göra en mindre ändring i dokument på en webbplats (t.ex rätta stavfel eller prisuppgift) kan man alternativt göra detta snabbt och enkelt med hjälp av webbaserad FTP, t.ex. http://www.web2ftp.com/ (tillfälligt avstängd men http://www2ftp.de/ fungerar), http://www.net2ftp.com/, http://www.g6ftpserver.com/en/ftptest eller http://surftp.com/. En Java-baserad webbtjänst finns på Anyclient-applet.

Mer läsning

För den som vill läsa mer rekommenderas

Läsvärda bloggar som behandlar webbteknik

Det finns också läsvärda bloggar som behandlar webbteknik, offentliga webbplatsers tillgänglighet, sökmotorer m.m. Några av dessa bloggar är 24timmarsbloggen och Search Engine Optimizing blog.

Fel och ofullständigheter i webbläsare

Fel i webbläsare är något man råkar ut för ibland. Det kan vara att webbsidor visas felaktigt på olika sätt, webbläsaren inte följer publicerade rekommendationer och standarder eller att webbläsaren helt enkelt drabbas av programkörningsfel.

Några sidor som ger upphov till webbläsarfel hos dagens mest använda webbläsare, Internet Explorer (5-6-7) på några olika Windowsversioner är:

Tyvärr är speciellt olika versioner av Microsofts Internet Explorer behäftade med många olika fel och brister, läs mer t.ex på The IE Factor och Bugs in MSIE 7 for Windows. Internet Explorer version 7 finns tillgänglig fr.o.m. 2006-10-18 och har en del fel rättade som kommer att påverka en del existerande sidor. Läs mer på Standards and CSS in IE, Improving the CSS 2.1 strict parser for IE 7 och The demise of CSS hacks and broken pages. Internet Explorer 8 som är under utveckling förväntas följa W3Cs rekommendationer, läs mer på Compatibility and IE8.

Utvecklar man webbsidor vinner man mycket på att använda de modernaste webbläsarna och först därefter anpassa webbplatsen till mer omoderna webbläsare. Man kan med fördel använda de senaste versionerna av Safari eller Camino (för Mac), Opera, Mozilla och Mozilla Firefox.

Du kan också använda online tjänster som Browsershots, iCapture-Safari, ieCapture-Internet Explorer 8 och Browser Cam för att se hur dina webbsidor ser ut i olika webbläsare på olika plattformar.

Exempel på några välskrivna webbplatser

Ett enkelt sätt att utvärdera webbplatser

Ett enkelt sätt att snabbt få lite kunskap om hur aktuella webbplatser fungerar och är skrivna kan man få enligt följande:

  • Ladda ner den senaste versionen av webbläsaren Mozilla Firefox och installera den i din dator.
  • Ladda ner och installera tilläggsprogrammet HTML Validator som i webbläsarens (Firefox) fönster direkt visar utfallet av sidans kodvalidering. För Safari finns Safari Tidy pluginsafari.
  • Ladda ner och installera Fasterfox som innehåller en timer om hur lång nerladdningstid en webbsida har i din egen dator och med din egen internetuppkoppling.
  • En hjälp med att analysera färger och kontraster för en webbsida kan du göra med hjälp av tilläggsprogrammet Colour Contrast Analyser Firefox Extension.
  • Ladda ner och installera tilläggsprogrammet Extended Statusbar som ger dig upplysning om bland annat antalet nerladdade bilder, antal nerladdade bytes, nerladdningshastighet och nerladdningstid för webbsidan du tittar på.
  • För att med enkla medel se hur en webbplats kan se ut i en mobiltelefon kan du ladda ner webbläsaren Opera och använda kommandot "Shift + F11". Med Opera kan du också enkelt se hur en webbsida ser ut om du väljer att inte ladda ner bilder (då ska alternativtexter framträda istället).

Prova att besöka några kända webbplatser (dagstidningar, söktjänster, myndigheter) och se hur utfallet blir.

Hur förstasidan för just denna webbplats ser ut i en del olika grafiska webbläsare kan du se på Browsershots - Eslövs Schackklubb.

Gratismallar baserade på CSS och XHTML

Det finns en hel del webbplatser där du kan hitta och ladda ner gratismallar att se hur de är uppbyggda eller använda på din egen webbplats. Exempel:

Det finns även webbplatser som kan generera mallar och dynamiska menyer online (både HTML- och CSS-kod) för nya webbplatser. Ett exempel är CSSCreator.

Sitemap

Att bli registrerad i de kända sökmotorerna Google, Yahoo, MSN osv. är väsentligt om man vill bli sedd och funnen på internet. Gå till respektive webbplats och registrera adressen under "Add URL", "Submit URL" eller liknande. Det finns även svenska webbplatsen som kan vara av intresse, t.ex. länkcentrum och KTHNOCs Webbkatalog.

För att mer detaljerat ange vilka filer som ska indexeras och hur de ska prioriteras vid sökningar kan man använda en sitemap.

Under april 2007 kom de tre stora söktjänsterna Google, Yahoo och MSN Live överens om att man kan ange adressen till sin sitemap i filen robots.txt. Då ska söktjänsterna hitta och använda den automatiskt (Sitemap Autodiscovery). Läs mer på Informing search engine crawlers.

För att meddela de stora söktjänsterna att du uppdaterat din webbplats och önskar ha den besökt och uppdaterad så kan man numera "pinga" och lämna adressen till sin sitemap. Prova länkarna Google ping sitemap, Yahoo ping sitemap och MSN Live ping sitemap.

Se Google pagerank för en del schackwebbplatser.

robots.txt

Vill man blockera filer och kataloger mot att hittas i sökmotorer kan man göra detta med en fil som ska ha namnet robots.txt. Det finns också en META-tag man kan använda. Detaljer om detta hittar du på robotstxt.org.

Det finns webbplatser som hjälper dig att generera filen, se t.ex. Robot Control Code Generation Tool.

Specifikation, vad man ska beställa

Finns inga speciella skäl mot det så kan man i samband med upphandling av en webbplats föreskriva följande:

  • HTML-kodningen av sidorna ska ske i enlighet med HTML 4.01 och samtliga sidor ska kunna valideras mot denna standard utan några fel.
  • CSS-kodning ska ske i enlighet med Cascading Style Sheets, level 2.1 och kunna valideras mot denna standard utan några fel. CSS-kodningen ska utföras så att även användare av äldre webbläsare (som Netscape 4, Internet Explorer 3-4) lätt ska kunna tillgodogöra sig innehållet på HTML-sidorna. Utskrifter av sidorna ska kunna ske av det väsentliga sidinnehållet (utan bakgrundsbilder, onödiga navigeringslister osv.) på enkla skrivare i svart-vitt.
  • En bra idé på nya webbplatser är att helt separera innehållet från hur det ska presenteras. I så fall använder man med fördel HTML 4.01 Strict för innehållet och CSS 2.1 för presentationen.
  • Sidornas tillgänglighet ska uppfylla kraven i Web Content Accessibility Guidelines 1.0 med minst kraven enligt Priority 1 uppfyllda, helst också Priority 2.
  • Sidorna ska vara skrivna så att de normalt ger snabb nerladdning, efter maximalt 10 sekunder ska man kunna läsa texten på sidan (exklusive bilder) med ett 56k-modem. Stora och långsamma dokument (t.ex. fotoalbum) läggs upp separat. Navigeringselement ska normalt utgöras av texter, ej bilder. Följ gärna reglerna på "Keep it simple, stupid!".
  • Sidorna skall också lätt gå att läsa i till exempel mobiltelefoner och handdatorer. Man kan vänta sig att användningen av mobilt internet kommer att öka, det är en bra idé att redan idag anpassa sig för detta.

Övrigt

Gratulerar

Vi gratulerar. Har du läst ända hit, förstått och kan tillämpa innehållet på denna sida kan du redan mycket mer än många av dagens "professionella" webbutvecklare.

Skaffa en egen domän på internet

Vill du skaffa en egen webbplats och har en begränsad budget så kan du börja med registrera en egen domän. Loopia i Västerås sköter detta billigt och du kan betala med svenskt plus- eller bankgiro. Datakultur kostar lite mer. Det finns många webbplatser som sköter samma sak men de kräver oftast betalning med bankkort och har minimal kundservice om något går fel.

Efter registrering och betalning får du tillgång till inloggningsuppgifter och kan kontrollera vart besökare på domänen ska skickas, hur e-mail ska hanteras osv.

Till din inköpta domän ska du koppla ett webbhotell där du lagrar filerna för din webbplats. Du kan välja mellan att betala ett webbhotell (som Datakultur) eller (för lågbudgetkunder och nybörjare) prova ett gratis webbhotell (leta på Absolutely-free-hosting, Free Webhosting Directiory Service, Free-webhosts, Freehosting, eller Freewebspace).

Glöm dock inte den gamla tumregeln att du får vad du betalar för, speciellt vad gäller personlig service. Utvärderingar av olika webbhotell kan du hitta hos Webhostingtop eller Top Free Web Hosting.

Du kan som alternativ låta besökare på din domän vidarebefordras till t.ex. någon av de många gratis bloggwebbplatser som finns (t.ex. besökare till www.annaswebblogg.se får se annaswebblogg.blogspot.com). Man kan också använda sig av en egen dator som webbhotell.

För den mer avancerade användaren finns olika möjligheter till free DNS hosting. En DNS-checker för avancerade användare finns på Domaincrawler, Squish-DNScheck, DNSstuff, Robtex-DNS eller Serversniff-DNS. Mer detaljerad hjälp finns på Men & Mice Knowledge hub.

För att hantera e-mail konton gratis till en egen domän så finns Gmail for your domain och Windows Live Custom Domains. Man får i så fall ange hur mail ska hanteras för domänen i kontrollpanelen, se MX-record. Har man bekymmer med mailhanteringen kan man få ledtråd till vad som går fel med hjälp av http://www.mail2web.com/ (se avancerad inställning där du kan ange servernamnet).

Denna sida...